Back to reality - Part 10

"Wanna dance?" Jag vände mig om och möttes utav Louis som stod och log brett. "I have a girlfriend." Svarade jag och tittade ut över rummet i jakt efter att hitta Holly. "So? It's just a dance. You can't stand here all night!" Jag suckade och tittade ner på mina skor, han hade ju faktiskt en poäng i det där. Om jag kände Holly rätt så skulle vi nog inte gå hem först om ett par timmar och jag hade inga planer på att gå hem ensam, men hellre så stod jag här än att dansa med honom. "Well, I can't even dance." "Does it look like if anyone here can dance? Nobody cares if you're good at dancing or not." Jag bet mig löst i underläppen och tittade ännu en gång ut i rummet. Han verkade inte ha några planer på att ge upp och lämna mig i fred, så jag följde med honom. Ett brett leende prydde mina läppar när jag äntligen fick syn på Holly några meter ifrån oss. Hon såg ut att vara en aning berusad och hade svårt att stå rakt, men med tanke på att hon hade Annie och Evelina i närheten så skulle hon väl klara sig. Jag vände mig mot Louis och började stelt röra på kroppen till musiken. Till skillnad från mig så var Louis inte så värst stel eller blyg. Min blick flög mellan Holly och Louis o jag gav inte så mycket uppmärksamhet till dansen så jag måste förmodligen ha sett ut som en apa som försökte sig på att dansa. Efter ett tag ursäktade jag mig och riktade stegen mot sofforna där Holly slagit sig ner, men där tog allting slut. När jag vaknade morgonen därpå så var jag inte hemma hos mig, utan i Hollys säng. Jag vände mig om i hopp om att möta min flickväns lugnande andetag, men platsen där brevid var tom. Jag reste mig långsamt och kände hur det började dunka i huvudet, men helt ärligt så brydde jag mig inte om något. Just nu så ville jag bara hitta Holly. 
November 7th
 
'haha, sounds nice. How's the funeral? Is Katie okay?' Begravning? 'Funeral? Im moving lol' Det tog inte lång tid innan ett pling hördes från den gamla tegelstenen som vilade i min ficka igen och jag ställde den tunga flyttlådan åt sidan så jag kunde svara. 'Wait, what?! Wasn't you supposed to follow Katie to her dads funeral? And where are you going to live?' 'lol, no. Annie went with her instead. I'm moving to Lilys place, aha' Jag la åter igen ner tegelstenen i fickan och tog upp lådan igen. "Are you okay?" Jag nickade och tittade in i Lily klarblåa ögon. Våra läppar möttes i en varm kyss och hennes iskalla händer letade sig in under min t-shirt. "Take it easy girl! I'm still with Katie, you know." Sa jag o drog mig undan. "Right, when are you going to dump her anyway?" Frågade Lily och gick in till köket. "I don't know, but I can't do it yet. Her father just died, you know." Jag suckade och följde hennes väg in till köket och ställde ner lådan på köksbordet. "Didn't her dad leave her when she was... Something?" "Yep, he did. I don't get why she's so sad over it." Lily räckte fram ett glas med vatten som jag vänligt tog emot. "I have no idea what I'm going to do with her." Jag suckade ännu en gång och tog en klunk utav de kalla vattnet. "But I do. You're going to dump her." Svarade Lily och placerade sina händer på min midja. Jag mötte hennes blick med ett leende och pressade mina läppar mot hennes. "Yea, maybe you're right..." "Ofcourse I am." Hon kysste mig lätt innan hon lämnade köket. Jaha, och nudå?