Jag böt ut de kläderna jag hade på mig mot en bekväm t-shirt och satte mig under täcket i sängen med laptopen i knät. Jag hade helt klart kommit närmre killarna under dagen och helt ärligt, så var dem rätt så okej. Som alltid så tog jag upp twitter, facebook, tumblr och skulle precis starta den gamla vanliga spellistan på spotify, när jag kom på vad Annie hade sagt under kvällen då festen tog rum, något om att Louis, Harry och den tredje killen var i ett band tillsammans. 

 

To: Annie (8:57PM)
Hey, remember when you told me about Louis being in a band? What's it called? /Katie 

Jag la mobilen på laddning och startade en låt som hette rock me. Den var nog inte riktigt min musiksmak, men jag skulle nog kunna lära mig gilla den. Jag lyssnade på några fler av deras låtar innan jag återgick till att lyssna på Ed Sheeran. En personlig favorit utav låtarna var little things, men I would stod också rätt så högt på listan. Med gången insåg jag även att det var två andra killar som sjöng, och jag tycktes höra Nialls röst, men var osäker på om det var han. På twitter möttes jag utav att jag förlorat en följare och på tumblr hade jag fått tre nya, så det vägdes väl upp. Jag stängde ner sidorna och bestämde mig för att se på en film istället. Efter att ha velat i säkert tio minuter bestämde jag mig för att se på lejonkungen. (Don't judge me, man blir aldrig för gammal för lejonkungen!) Vid filmens slut var mina ögon rödgråtna efter att Simbas far hade dött, jag kunde aldrig låta bli att gråta vid den delen. Klockan hade endast hunnit bli 22:43, men jag övervägde att gå och lägga mig ändå. Det fanns inte så mycket mer att göra vaken, och jag var trött efter att faktiskt ha gjort något under dagen, så jag borstade tänderna och gosade ner mig under mitt varma, trygga täcke.

Dagen därpå var en ganska så trist och händelselös dag. Den skulle förmodligen spenderades till största del hemma, eftersom att det var helg och jag inte hade något annat för mig. Jag gick ut till köket och möttes utav ett bord som var fyllt med bröd, te, juice, flingor, pålägg och omringat utav något som såg ut som en vanlig glad familj. Jag satte mig på en utav dem lediga stolarna och hällde upp en kopp te. "Goodmorning." Hördes Daves grova röst säga, men jag ignorerade honom och började bre en macka. Ja, för första gången på flera år så åt jag en ordentlig frukost och inte bara en kopp te. Kanske ingen big deal, men det var ju en liten förändring, det här var nya Katie. "I said, goodmorning." Tyvärr så tycker inte den nya Katie om Dave heller. Jag var precis på väg att ta en tugga utav mackan när kände en stor hand omringa min handled. "Good. Morning." Upprepade den grova rösten och jag kämpade med att dra mig hur hans hårda grepp. "Goodmorning." Mumlade jag surt och han släppte äntligen taget. Mamma bara satt där och låtsades som ingenting, jag var van vid det här laget dock. Jag tog min efterlängtade tugga utav brödbiten, som förövrigt smakade torrt, och tuggade. Det var lika tyst som alltid,  om inte tystare. (Hur det nu var möjligt.)